Bidra till insamling och återvinning
Hur kan vi minska avfallet från gamla elprylar?
Varje år kasseras runt 50 miljoner ton el- och elektronikprodukter i världen, vilket gör sådant till den snabbast växande globala avfallsströmmen.
Men vad händer med elektronikavfall? I Sverige håller vi världsklass när det gäller att samla in och återvinna el- och elektronikprodukter. Under 2022 samlades 154 758 ton in, vilket kan jämföras med de omkring 200 000 ton elektronik som säljs varje år*. Och vi återvinner hela 80% av allt vi samlar in. Men vi jobbar förstås för att siffran ska bli 100%.
Elprylar innehåller ofta farliga ämnen som kan skada både miljön och levande varelser om det inte tas om hand på rätt sätt. Dessutom innehåller det olika värdefulla ämnen som bör behållas i kretsloppet. Till exempel guld, kobolt och andra sällsynta jordartsmetaller.
Brytning och förädling av sådana ämnen innebär stor påverkan. Dessutom sker den ofta på platser där det finns risk för kränkningar av mänskliga rättigheter.
*Källa: internetstiftelsen.se
Batterier och avfall
Batterianvändningen ökar också – och kommer fortsätta göra det. Inte minst i och med omställningen från fossila drivmedel till fler eldrivna transporter – och man räknar med att antalet elbilsbatterier kommer öka med 200 miljoner under de kommande tio åren.
Batteritillverkning är också resurs- och utsläppsintensiv. Och därför är det förstås nödvändigt att dess miljöpåverkan minskas, samtidigt som uttjänta batterier och avfallet från batteritillverkning samlas in och återvinns. Annars finns risken att vi löser ett problem genom att ersätta det med ett annat.
Insamling i siffror:
miljoner ton
All elektronisk och elektrisk utrustning på EU-marknaden 2021
miljoner ton
Alla insamlade el- och elektronikprodukter inom EU 2021
kilo
Mängden insamlade el- och elektronikprodukter i Sverige per person 2022
Bidra till återvinning och insamling
Det mesta av resursslöseriet syns inte
90 kilo resurser går förlorade när man tillverkar en mobiltelefon som väger ungefär 170 gram. Men hur hänger det ihop? Jo, den största delen av allt resursslöseri uppstår under tillverkningen.
Till exempel ger framställningen guld, som bland annat ingår i kretskort, upphov till stora utsläpp och mycket resursförbrukning. Dessutom används ofta farliga kemikalier, som cyanid och kvicksilver vid förädlingen av guld.
Den här sortens avfall brukar kallas för osynligt avfall, eftersom slutanvändaren aldrig ser det. Men det behöver synliggöras, eftersom det skulle hjälpa konsumenter att fatta bättre köpbeslut på stadigare grund.
Vad väger det osynliga avfallet från olika prylar – egentligen?
Laptop:
kilo
Mobiltelefon:
kilo
Borrmaskin:
kilo
Källa: https://www.osynligtavfall.se/
Avfall som syns, men inte märks
En undersökning från Avfall Sverige visar att upp till 7 500 ton farligt avfall hamnar i hushållssoporna varje år, varav 70% är batterier och elprodukter. Det innebär att värdefulla material trillar ur kretsloppet, samt att farliga ämnen hamnar där de inte hör hemma.
Betydande bovar i detta drama är alla saker som man inte alltid betraktar som elprodukter, trots att de innehåller elektronik. Till exempel betalkort, vissa leksaker, vevradioapparater, grattiskort som spelar musik och mycket mer.
Bidra till återvinning och insamling
Återvinna är bra, men återanvända är bättre
EU har tagit fram ett direktiv som kallas för Avfallshierarkin som är antaget i den svenska Miljöbalken och därmed styr hur vi bör förhålla oss till samt hantera avfall.
I första hand ska vi se till att undvika avfall genom att producera resurssnålt och konsumera så lite som möjligt. Och i andra hand se till att saker och ting återanvänds. Till exempel genom att ge bort dem, göra om dem till något annat eller sälja dem som (just det!) second hand. Om det inte går, så bör materialen i avfallet sorteras ut för att återvinnas.
De sista två stegen i avfallshierarkin är att förbränna avfall för att utvinna energi, eller att deponera det. Alltså att slutförvara det genom att gräva ner det, vilket förstås bör undvikas.
Avfallshierarkin innebär att vi tar steg mot en cirkulär ekonomi, som du kan läsa mer om här.
Tre tips för mindre avfall och längre livslängd
1
Ta hand om prylarna
De flesta elektronikprylar kan få ett längre liv med ganska enkla åtgärder. När det gäller mobilen är det bra att skydda den med ett skal, samt genom att rensa telefonen på appar och annat som inte behövs. Dessutom är det bra att ladda den ofta.
2
Dela med andra
Skapa en delningspool tillsammans med kompisar, kollegor eller grannar där ni delar på sånt man använder sällan. T ex en borrmaskin, som i snitt används i 15 minuter under sin livstid.
3
Köp dyrare prylar
Det låter kanske konstigt, men faktum är ju att man å ena sidan är mer rädd om det som kostar lite mer – plus att högre kvalitet ofta innebär ett högre pris.
Var ska jag lämna in elprylar och batterier?
Uttjänta elprylar ska lämnas in till återvinningscentralen – eller till butiker som samlar in avfall. Här får du hjälp att hitta insamlingsställen nära dig.
Hitta återvinningscentral på sopor.nu
Hitta återförsäljare som samlar in elprodukter, elektronik och batterier på Cirkuleramera.nu
Fördjupa dig i ämnet
Statistik
Se hur mycket vi samlar in i SverigeSpårbarhet i elektronikbranschen
Om man kan följa produkters hela livsresa kan det bidra till ett cirkulärt system