Steg 1

När kylmöblerna först kommer in till anläggningen gör man en manuell sortering där man tar bort mat och annat som kan ligga kvar inuti. Man klipper sedan bort kablar, och tar bort kretskort och eventuella glödlampor.

Efter den manuella sorteringen skickas kylmöbeln till första steget i återvinningsprocessen: den manuella saneringen. Det passerar runt 800 kylmöbler dagligen genom den manuella saneringen, vilket kräver ett arbetslag på 16 personer.

Kylmöblerna transporteras genom varma tunnlar för att köldmedier* och olja ska kunna tömmas på ett snabbare och effektivare sätt. Tömningen börjar sedan med att man kopplar på vakuumslangar och vakuumstänger som fästs på möbelns kylkrets. Efter cirka 2 minuter brukar kylmöbeln vara tömd, och efter en manuell kontroll så kopplar man loss den igen. Den tömda oljan hettas upp för att allt resterande köldmedium ska frigöras och oljan skickas därefter vidare till materialåtervinning. Köldmediet går till destruktion.

Processen fortsätter med att man tar bort kylmöbelns kompressor och kondensator. Man bränner bort kolet från kompressorn och skickar vidare materialet till export.

Typbestämning

När saneringen är klar så ska kylmöbeln typbestämmas enligt vad det är för isolering, CENELEC-indelning* och kylkrets. Den informationen skickas vidare och startar upp en automatiserad process att en kylmöbel finns redo på Steg 2.

Isoleringstyp

Man fastställer om isoleringen innehåller den äldre eller nyare typen av köldmedium. Den äldre typen av isolering (så kallad CFC) innehåller ungefär 150–200 gram freon, medan nyare typer av isolering (R600) endast innehåller runt 45–50 gram skadligt köldmedium.

Kylmöbeltyp

Innan kylmöbeln går vidare till fragmentering* ska den också typbestämmas. Den indelningen bestäms av CENELEC-standarden och ser ut så här:

Steg 2

I steg 2 börjar den riktiga fragmenteringen, och processen är av säkerhetsskäl helt vakuumtät. Eftersom processen i princip är helautomatiskt är det bara en person som arbetar här.

Metaller och gaser

Först defragmenteras hela skåpet till småbitar, och när materialet transporteras genom systemet så lossnar det från plasten och metallen. Isoleringen är fastlimmad i materialet. Sen används virvelströmmar för att få bort flingorna. Flingorna förs vidare till kvarnen som kvarnar isoleringen som blir till pulverform. Efter det måste man värma upp isoleringen till 120 grader så alla gaser frigörs, och så att det inte finns något blåsmedium kvar. Gaser och luft sugs sedan ut och kväve sprutas in (för att förhindra brand). Gaserna renas från vatten, olja, damm, etc. och komprimeras, och därefter kyls de ner till vätskeform. Då kan de tappas på fat.

Järnet sorteras ut med hjälp av magneter, och förvaras sedan i containrar innan de skickas vidare till materialåtervinning. Hos tillverkare av metallpulver smälts järnet ner till råpulver, där största delen går till pulvermetallurgi (=pressning och sintring av komponenter) som sedan används främst till bilindustrin. 

Plast, koppar och aluminium fraktas i säckar och skickas bland annat till materialåtervinning i Tyskland, där metallerna delas upp ytterligare till rena fraktioner. Plasten renas från andra material, tvättas och sist smälts den och pressas till granulat (småkulor) som kan sedan användas i produktionsindustrin till olika produkter.

Vad händer med materialet sen?

Järnet går till kylskrot i smältverk. Plasten blir oftast till plastgranulat* eller olika konstruktionsmaterial. Isoleringen går till bindmedel i olja.

Kvalitetsuppföljning

Svensk Freonåtervinning genomför månatliga kvalitetsuppföljningar på processen där man tar prover på den behandlade oljan, isoleringen, plasten och järnet, för att bland annat kontrollera att det inte finns för mycket blåsmedium* kvar i isoleringen, eller att det inte finns isoleringsfragment kvar på plasten och metallen. Blåsmedium skickas på analys efter varje tömning (4–5 tömningar per dag).