Så funkar det
Samarbete för plaståtervinning
År 2018 slutade Kina importera osorterat plastavfall för återvinning. Det innebar svårigheter för hela återvinningsindustrin, men i Sverige uppstod också möjligheten att starta en ny verksamhet.
Tack vare ekonomisk stabilitet och frånvaron av vinstkrav kunde El-Kretsen garantera en investering som gjorde att Stena Recycling kunde bygga en ny anläggning för plaståtervinning utanför Halmstad. Men att skala upp användandet av återvunnen plast är fortfarande en stor utmaning.
Plastavfall är en global handelsvara. Framförallt eftersom rika länder exporterar avfall, oftast till asiatiska länder. Till exempel har merparten av allt svenskt plastavfall sålts till Kina, tills alldeles nyligen. Helt enkelt för att det inte var lönsamt att återvinna det på hemmaplan.
Återvunnen plast konkurrerar nämligen med olja – och plasten som produceras av den. Och så länge oljepriset är så lågt att det blir billigare att tillverka ny plast av olja, än att använda återvunnen plast, är det svårt att nå lönsamhet.
Därför är det också riskabelt att investera i en anläggning som kan hantera Sveriges plastavfall. Det är inte säkert att den kommer att betala sig, eftersom vi inte vet vilka styrmedel och subventioner som kommer att styra handeln med oljeprodukter i framtiden.
Riskfyllt eller ej. Vi har inte tid att vänta på rätt marknadsekonomiska förutsättningar för att satsa mer på återvunnen plast. Utvecklingen av ett mer cirkulärt plastanvändande är i sin linda men vi vet att det kommer ha en given plats i framtiden. Och nu finns en anläggning på plats utanför Halmstad som klarar av följande:
- Säkerhetsställa ett cirkulärt flöde på elektronikplast
- Hantera de importrestriktioner som började i Kina och som nu gäller i en lång rad länder
- Producera rena plastfraktioner
- Göra plastavfall till plastråvara
- Nå lokala och internationella plastkunder
- Leverera en produkt som är ett alternativ till jungfrulig plast
- Hantera 12 000 ton insamlad plast per år.
Utmaningarna med återvunnen plast
Idag ser man ofta reklam om att produkter innehåller en viss andel återvunnen plast. Det ses som en marknadsfördel och ett steg mot mer cirkulära produkter. Men utvecklingen är i ett tidigt skede och producenter oroar sig för pris, kvalitet och volym när det gäller återvunnen plast:
1
Eftersom priset är högre än ny plast måste återvunnen plast ge konkurrensfördelar.
2
Plast tillverkas för att ha unika egenskaper och finish, vilket är lättare att säkerställa med jungfruligt material som är rent från tillsatser.
3
Globala producenter behöver stora volymer och förutsägbarhet i leveranser för att planera sin tillverkning. Marknaden för återvunnen plast är inte lika trygg som jungfrulig plast när det gäller tillgång och kvalitet.
Det krävs alltså något mer för att skapa en marknad för återvunnen plast. Det skulle vara tillverkarnas egna önskemål, eller ny lagstiftning. Antingen i form av ekonomiska subventioner eller nya krav på att använda en viss andel återvunnet material.
Hur ser framtiden ut?
Idag kan vi återvinna runt 50 procent av den plast som finns i elektronikprodukter. Det är en bra början, men en siffra som måste öka kraftigt under det kommande decenniet.
Det kommer kräva att man redan från början designar och tillverkar produkter med tanke på återanvändning. Samtidigt behöver återvinningsprocessen utvecklas, för att man ska kunna materialåtervinna så mycket som möjligt till en kvalité som är lika bra som jungfruligt material – på ett energieffektivt sätt. Dessutom behövs tydliga och långsiktiga politiska spelregler och styrmedel som främjar återvinning.
Det kan ske på flera sätt: Utbildning, forskning, skattelättnader, informationskampanjer som ökar efterfrågan och mycket annat. Det är inte bara en fråga för producenter och konsumenter, utan för hela samhället.