Plaståtervinning
Plast är ett ämne som det ofta pratas mycket om när det gäller återvinning, vilket inte är så konstigt. Plast finns i en mängd olika former och varianter, den kan ofta vara svår att återvinna – och framförallt finns den nästan överallt. Och det gäller förstås även för elektronikprylar. Här får du veta mer om plastens resa från att den samlas in till att den återigen kan användas som råvara.
1
El-Kretsen har cirka 50 000 burar och containrar, med unika ID-märkningar, i form av EANkoder, som gör att vi kan följa avfall från insamlingslats till återvinning. Diverse elektronik samlas in i sådana kärl och transporteras till någon av våra förbehandlingsanläggningar.
2
Elavfallet tippas på sorteringsband för en första manuell sortering. Farligt avfall, som batterier, tas bort och hanteras separat. Samma sak gäller kretskort och andra delar som innehåller små mängder värdefulla material. Resten krossas till småbitar för att därefter sorteras i olika materialslag. Den utsorterade plasten åker sedan vidare till nästa sortering.
3
En första uppdelning av plasten görs genom att plasten läggs i ett stort vattenbad. De plastflarn som sjunker innehåller bromerade flamskyddsmedel. De som flyter innehåller inte flamskyddsmedel – och de går vidare till en förfinad process där plasten sorteras efter typ (PP/PE, PS och ABS).
4
Här sker både en våt- och en torrsepareringsprocess som sorterar plasten i olika kvaliteter.
5
Slutresultatet är små plastkorn som kan klassas som råvara. Man testar och kvalitetssäkrar plasten – utifrån slagkraftighet, böj, drag, densitet samt innehåll av kadmium, bly, och krom – för att se till att den inte innehåller kemikalier som överskrider lagliga gränsvärden.
Av den plast som kommer ut ur processen är cirka 35 % ABS, 30% PP/PE, 15 %PS och 20% rejekt; det vill säga laminat, gummi, plastbitar som inte separerats från andra materialslag som trä, tyg med mera.
ABS
ABS-plast kan återvinnas till 99% Den är även lätt, hållfast, formbeständigt samt billigt att producera och är vanlig i vardagsprodukter och hushållsredskap. För att tillverka 1 kilo ABS behövs cirka 2 kilo olja.
PP/PE
PE står för polyetenplast och är en elastisk plast som tål kontakt med många olika ämnen och som inte absorberar vatten. Den kan användas till hårda och mjuka produkter och håller formen bra. Den räknas inte som farlig, enligt Naturvårdsverket.
PP står för polypropenplast, vilket är en lätt och slitstark plast som går att blanda till många olika sammansättningar för att få olika egenskaper. Den klassas också som ofarlig.
PS
PS står för polystyren, vilket är en billig termoplast som till exempel är vanlig i livsmedelsförpackningar. Man tillverkar även frigolit genom att expandera PS-plast. Polystyren kan innehålla flamskyddsmedel.