1
El-Kretsen har cirka 50 000 burar och containrar, med unika ID-märkningar, i form av EANkoder, som gör att vi kan följa avfall från insamlingslats till återvinning. Diverse elektronik samlas in i sådana kärl och transporteras till någon av våra förbehandlingsanläggningar.
2
Elavfallet tippas på sorteringsband för en första manuell sortering. Farligt avfall, som batterier, tas bort och hanteras separat. Samma sak gäller kretskort och andra delar som innehåller små mängder värdefulla material. Resten krossas till småbitar för att därefter sorteras i olika materialslag. Den utsorterade plasten åker sedan vidare till nästa sortering.
3
En första uppdelning av plasten görs genom att plasten läggs i ett stort vattenbad. De plastflarn som sjunker innehåller bromerade flamskyddsmedel. De som flyter innehåller inte flamskyddsmedel – och de går vidare till en förfinad process där plasten sorteras efter typ (PP/PE, PS och ABS).
4
Här sker både en våt- och en torrsepareringsprocess som sorterar plasten i olika kvaliteter.
5
Slutresultatet är små plastkorn som kan klassas som råvara. Man testar och kvalitetssäkrar plasten – utifrån slagkraftighet, böj, drag, densitet samt innehåll av kadmium, bly, och krom – för att se till att den inte innehåller kemikalier som överskrider lagliga gränsvärden.