Sällsynta metaller
Viktmässigt står vanliga metaller som järn och aluminium för merparten av innehållet i elektronikprodukter. Men många andra metaller förekommer också, eftersom de har unika egenskaper som gör produkterna lättare, smartare, snabbare eller billigare. Faktum är att åtminstone 69 grundämnen förekommer i elektronikprylar.
Många av dem är dock farliga för människa och miljö. Och ofta är olika metaller sammansmälta i form av legeringar, på exempelvis kretskort, vilket gör det svårt att få tillbaka dem till sin ursprungsform.
Men på senare tid har elektronikbranschen gett hållbarhetskriterier. Inte minst när det gäller materialval. Tillverkningsprocesserna utvecklas dessutom hela tiden, för att hitta alternativa material och effektivare metoder. Ofta i samarbeten mellan producenter, forskningsinstitut och universitet – vilket har gjort att flera skadliga ämnen har ersatts av mindre farliga.
Till exempel ersätts bly och kadmium alltmer av litium och kobolt. Och idag är litiumjonbatterier dominerande bland uppladdningsbara batterier. Men eftersom litiumutvinning är förknippat med stora miljörisker, måste nya metoder för att kunna materialåtervinna litium.
olika grundämnen
En mobiltelefon utgör ett bra exempel på vilka metaller som används inom elektroniska produkter idag. Elektronikprodukter har höljen av aluminium, järn och koppar. Och förutom det kan den innehålla över 20 olika grundämnen, som står för ungefär 10 procent av telefonens vikt.
I till exempel kretskort och displayer hittar vi flera sällsynta metaller. Utvecklingen inom batterier sker på bred front och med olika tekniker.
2020 tillsatte regeringen en utredning för att ta fram en strategi för hur Sverige kan främja en cirkulär ekonomi. Alltså ett system där delar och ämnen i produkter återvinns och nyttjas många gånger om. Metaller är särskilt intressanta ur det perspektivet eftersom deras kvalitet inte minskar, oavsett hur många gånger de används.
Med strategin vill man också undersöka hur en cirkulär utveckling kan ge ekonomisk utdelning. Och 2018 släpptes en rapport från Material Economics och Återvinningsindustrierna, där man hade räknat på det osynliga värde som finns i avfall som vi inte tar tillvara på idag. Beräkningen visar att det finns 42 miljarder kronor per år att tjäna på det avfall som genereras i Sverige, om våra processer blir helt cirkulära. Men för att nå dit behövs en utveckling som leder till att det material man får ut efter återvinning ger betydligt större ekonomiska och miljömässiga värden.
Exempel på vad som kan finnas i olika produkter:
Halvledare
En djupdykning i mobiltelefonen: