Vitvarornas andra liv – så återvinns de

Våra vanligaste vitvaror i Sverige är spisar, diskmaskiner, tvättmaskiner och torktumlare. I genomsnitt används dom i 12 år innan de lämnas till återvinning. Det har skett en utveckling under de senaste åren med att ersätta miljöfarliga ämnen. Samtidigt blir produkterna mer komplexa i takt med att fler avancerade funktioner kommer till. Material och komponenter förändras över tid. År 2019 gjorde El-Kretsen en djupanalys av de insamlade vitvarorna, vilket gav intressant statistik.

År 2020 samlade vi in ca 35 000 ton vitvaror; det innebär att ungefär 900 000 vitvaror tagits om hand och skickats vidare för återvinning. Merparten av materialet, närmare 70 procent, består av järn. I jämförelse med annat elavfall är vitvaror enklare att återvinna. De består av färre material och som regel har de färre miljöfarliga komponenter. De har också en mindre andel smart elektronik, exempelvis komponenter som styrs av kretskort eller displayer, det vill säga typiskt sådana produkter som innehåller sällsynta metaller. Men ny digital teknik letar sig förstås in även i vitvaror och de produkter som lanserats de senaste åren blir mer och mer avancerade och innehåller material som inte tidigare återfunnits i vitvaror.

Miljöfarliga ämnen är till stor del utfasade

Lagstiftningen om hur vitvaror ska behandlas säger att vissa komponenter ska särskiljas för en miljösäker hantering och/eller att dess material ska återvinnas i så hög grad som möjligt. En lång rad ämnen som kan vara skadliga för människor och miljö kräver särskilt omhändertagande. Men många tidigare kända miljöfarliga ämnen, som till exempel PCB är numera till stor del utbytta även i vitvaror. Även kvicksilver, kadmium, radioaktiva ämnen, bromerade flamskyddsmedel m.m. tillhör numera sällsynta undantag. Lagstiftning och teknisk utveckling har på så sätt gett ett tydligt avtryck.

Skärpt lagstiftning för materialåtervinning

Lagstiftningen har även skärpt målen för materialåtervinning. Av insamlade vitvaror ska 85 procent återvinnas varav 80 procent ska materialåtervinnas. Under 2020 har Naturvårdsverket gjort en definitionsförändring som påverkar den plast vi hittills inte kunnat materialåtervinna men som fungerat som substitut för andra material; så kallat ”fluff”. El-Kretsen har under året inlett en kartläggning för att se hur våra processer skulle kunna generera än mer materialåtervinning.

Återvinningsgraden av vitvaror år 2020

Vitvaror som lämnas till återvinningen ingår i kategori 4; ”Stor elutrustning”. År 2020 kunde 83% återföras till råvarumarknaden genom materialåtervinning.

Djupanalys av återvunna vitvaror

El-Kretsens analysanläggning gjorde under 2019 en undersökning av de vitvaror som kommer till insamlingen. Faktorer som varumärke, ålder, vikt, skador, innehåll av så kallad NFS fraktioner; kondensatorer, kretskort, kablar och ljuskällor m.m. noterades. Statistiken har analyserats och sammanställts av Chalmers Industriteknik och underlaget var tillräckligt stort för att kunna säga något om insamlingen av vitvaror som helhet i Sverige. Studien kom bland annat fram till att medelåldern på en vitvara i Sverige är 12 år innan vi ersätter den med en ny.

Tvättmaskinen bakom kulisserna

Drygt 20 procent av hushållens vatten används till att få våra kläder rena. För en tvätt går det åt cirka 50 liter vatten. Det är halva mängden jämfört med hur det var på 1990 talet. Även andra tekniska framsteg har gjorts för att minska miljöbelastningen, exempelvis automatisk dosering, ångtvätt, lägre energiförbrukning genom speciella energisparprogram (högre temperatur och mer vatten ersätts då med längre tvättprogram vilket reducerar vatten- och energiförbrukning). Uppemot hälften av alla patent från de senaste åren är direkt kopplade till att minimera miljöpåverkan.

Ett axplock från studieresultaten:

• Medelvikt: 70 kg
• Medelålder: 9 år
• Tvättmaskiner som har synliga skador: 12%
• Tvättmaskiner som innehåller ett eller flera kretskort: 96%
• Andel kretskort av totalvikt tvättmaskiner 0,30%. Ett kretskort innehåller en rad sällsynta metaller som guld, silver och koppar, men också plaster och andra material som kan tas omhand och återvinnas. Det är inte mycket vikt men avgörande för att nå målet om cirkularitet. Exemplet tvättmaskiner visar att kretskort finns i de flesta produkter vi använder.

Läs mer om sällsynta metaller här

Publicerat 2021-01-26