Politik, samarbeten och kunskapsbyggande

Sverige har internationellt sett länge setts som ett föregångsland för miljö- och hållbarhetsfrågor och återvinning är inget undantag. Insamlingsgraden är hög jämfört med de flesta andra länder och hanteringen av det som samlas in har utvecklats för att plocka bort farliga ämnen och att materialåtervinna så mycket som möjligt.

Samtidigt är också ansvaret stort. Vi importerar och förbrukar långt mer resurser än genomsnittet i världen. Därför är det glädjande att resultatet av vårt utvecklingsarbete ger eko i världen och många är intresserade av att ta del av såväl återvinningstekniker som lagtexter och förhållningssätt mellan olika aktörer. I Sverige vänder sig forskarvärlden till El-Kretsen som utgångspunkt för framtida studier. Exempel på aktuella och spännande framtidsfrågor är:

  • Hur kan för sektorn nya materialslag hanteras i elektronikåtervinningen, till exempel cellolusa-baserade material?
  • Vilka olika processer och tekniker för att material-återvinna plast finns idag och i framtiden?
  • Hur kan vi öka tillgången och förbättra möjligheterna att utvinna sällsynta metaller ur elektronikprodukter?
  • Hur kan vi öka tillgången och förbättra möjligheterna att återbruka komponenter från elektronikprodukter?
  • Hur motiverar och informerar man för att säkra en positiv attityd kring insamling och återvinning?

Som nationellt insamlingssystem har vi koll på flödena. Det ligger i vårt, liksom i hela samhällets intresse att driva utvecklingen framåt mot så effektiva processer som möjligt. En del i att ha mycket kunskap, genom data och genom slutledningar från studier, är att det går att uttala sig om vilka metoder som är effektivast för att nå önskade resultat. Politiken är en viktig del för att sätta styrmedel och vår kunskap och våra resultat är öppna att ta del av för dem som vill ge förslag om framtida förändringar. Att ha koll på nuläget är en förutsättning för den som vill förändra och El-Kretsen har under åren byggt upp en kunskap som finns tillgänglig för den som vill driva våra frågor vidare. Det gäller såväl omvärlden, forskarsverige som våra politiker.

El-Kretsen som kunskapsnod

Politiken sätter mål för Sveriges insamling och hantering av elavfall och batterier. De underlag som ligger till grund för besluten som fattas bör bygga på fakta och utredningar från olika intressenter inom branschen. Då gäller det att grunddatan vilar på en stark evidens, att föreslagna förändringar utgår från ett faktiskt nuläge där man tagit hänsyn till sådant som avvikelser, tillfälliga händelser, teknikskiften och naturligtvis att det finns en samsyn i de begrepp vi använder. Finns inte detta på plats riskerar vi mål som är antingen är uddlösa eller tvärtom helt orealistiska att nå. El-Kretsen utgör ett centrum för kunskap tack vare den data som beskriver historia, nuläge och trend kring insamling och hantering av elavfall och batterier.

Utredning om pant på småelektronik

2019 kom en motion in till riksdagen om att införa pant på småelektronik. Förslaget bygger på en idé om att det hamstras elavfall i hemmen och att panten ska få folk att lämna in sina prylar till återvinning i snabbare takt. Regeringen har tillsatt en utredning som ska vara klar den 1 april 2021 och El-Kretsen har varit med i utredningens expertgrupp och bidragit med expertis. Några slutsatser från dessa är att vi delar ambitionen om cirkulära flöden och giftfria kretslopp; det som varit förslagets grundläggande föresats. Men mycket av diskussionen har baserats på obekräftad statistik av mobiltelefoner. Vi vet att det idag finns ett etablerat återbruk av mobiltelefoner via butiker och teleoperatörer, något som i reklamen för detta inte sällan kallas för just pant. Många av mobilerna försvinner utomlands där begagnatmarknaden är större. Däremot finns ingen samlad bild av hur många telefoner det rör sig om. De som lämnas in till El-Kretsens system, för materialåtervinning, är oftast över fem år gamla, och har inte längre något värde på begagnatmarknaden. Läs mer om återvinning av mobiltelefoner

El-Kretsens förslag till utredningen är att vi arbetar för ökad insamling inom den struktur som redan finns snarare än att skapa ett nytt parallellt system. Tillsammans med kommuner och butiksled vill vi fortsätta utveckla informationsarbetet för att motivera och för att skapa tydlighet i att man ska lämna elavfall till återvinning, hur man gör det och informera om vad som fungerar till begagnatmarknaden.