Kan man materialåtervinna CRT-glas bättre?

CRT-glas blir ett alltmer ovanligt inslag i ny teknik, men var ledande bara för några år sedan: där det främst användes i tjock-TV-apparater och bildskärmar (monitorer). Tekniken har nu nästan helt bytts ut mot LCD eller plasma, men CRT-glas kommer fortfarande in till återvinningen. Insamlingen förväntas dock försvinna under de närmaste 10–15 åren. Men hur ska vi på bästa sätt återvinna det CRT-glas som finns kvar i omlopp, och vad gör det för nytta?

Praktiskt taget alla europeiska länder har utmaningar med att uppfylla sina lagstadgade mål för elavfallsåtervinning – och trots att CRT-glasets användning håller på att slussas ut, skulle förbättrade tekniker för återvinning av materialet bidra till att dessa miljömål nås.

CRT-glas är en förkortning av engelskans ”Cathode Ray Tube”, vilket betyder katodstrålerör eller bildskärmsglas. Katodstråleröret är den bildvisande delen på TV-apparaten eller monitorn.

En tjock-TV består till 60 procent av CRT-glas (som i sin tur består av panelglas och konglas). Konglas kan vara problematiskt att hantera då det innehåller höga mängder blyoxid. Kan man inte återvinna blyet? Jo, det kan man, men återvinningsprocessen innebär större miljöpåverkan än att bryta jungfruligt bly. Energiåtgången är helt enkelt för hög för vad som senare utvinns. Dessutom är det inte heller ekonomiskt försvarbart eftersom efterfrågan på bly är lägre än utbudet, och blypriset är lågt. Av dessa anledningar behöver det utvecklas nya återvinningstekniker för att skapa en hållbar återvinning av CRT-produkter – både miljömässigt och ekonomiskt. Många europeiska länder, inklusive Sverige, saknar i dagsläget en passande återvinningsteknik. Den svenska lösningen ses dock fortfarande som bästa tillgängliga teknik, då den innebär att CRT-glaset krossas och används som dräneringsmaterial på en deponi för farligt avfall. Glaset ersätter annat typ av dräneringsmaterial som deponin annars skulle ha använt, t.ex. makadam, och bevaras i en helt sluten miljö så att inga skadliga ämnen kan läcka ut. Denna typ av återanvändning av material klassas dock inte som återvinning och därför undersöks om det går att hitta nya återvinningsmetoder som är lika säkra för miljön men tar oss ett steg uppåt i avfallshierarkin.

Värt att notera är det pågår ett projekt i Sverige, lett av företaget RISE glas, som utvecklat en smältseparationsteknik för glas som innehåller blyoxid, där man separerar blyglas från bly, andra metaller och halvmetaller som arsenik och antimon. Efter smältseparationstekniken skulle det glaset kunna användas inom exempelvis byggindustrin (glasull). För blyglas är målet att ha kvar max 0,1 % blyhalt i glasdelen, vilket är kvalitetskraven inom byggbranschen. Tekniken har verifierats i ett antal försök upp till 100 kg med mycket goda resultat. Under 2022 pågår ett fortsättningsprojekt där metoder för materialåtervinning av blyglas utvecklas och verifieras i industriell skala för framtida möjlighet till kommersialisering.

Vi följer utvecklingen med spänning!

Publicerat 2022-01-27