El-Kretsen och de globala hållbarhetsmålen
2015 enades FN:s medlemsländer om att skapa Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen, en universell agenda för hållbar utveckling. Arbetet innefattar 17 mål med 169 delmål samt 230 indikatorer för både social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Flera av delmålen tangerar varandra och El-Kretsens kärnområde, cirkulär ekonomi, har bäring inom många av dessa. Av de 17 globala hållbarhetsmålen har fyra valts ut för att de har en tydlig och stark koppling till El-Kretsens verksamhet. Inom dessa är det 7 specifika delmål som El-Kretsen anser vara viktiga, som påverkar eller påverkas av El-Kretsen och som El-Kretsen har möjlighet att driva förändringsarbete inom.
Delmål: 11.6 Minska städers miljöpåverkan
Varför är detta viktigt för El-Kretsen?
Urbaniseringen har lett till att tätorter och städer växt i antal och omfång under det senaste seklet. Idag bor runt 90 procent av befolkningen inom dessa. Fler människor har hittills också betytt mer avfall, vilket sätter press på städers kapacitet och möjlighet till en säker och effektiv avfallshantering. Som en del av samhället vill också El-Kretsen ha fräscha, säkra, inkluderande, hållbara och trivsamma städer där människor och djur vill bo. El-Kretsen är en viktig aktör när det kommer till att möjliggöra och effektivisera insamlingen av elektronik och batterier för såväl återbruk som återvinning och för en säker hantering av farligt avfall.
Hur förhåller El-Kretsen sig till mål 11 och vad görs i praktiken?
Delmål 11.6 handlar om att minska städers negativa miljöpåverkan med fokus på hantering av avfall. El-Kretsen anlitas av elektronik- och batteriproducenter för att säkerställa att deras produkter i slutet av dess livscykel samlas in och hanteras på bästa sätt. Hur det ska gå till är till viss del reglerat genom de producentansvarsförordningar som både producenter, El-Kretsen och kommunerna berörs av. Genom intressentdialog med kommuner och dess paraplyorganisation Avfall Sverige samt SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) vässas såväl kunskap som gemsamma arbetsformer. Detta tillsammans med ett strukturerat avvikelsearbete och El-Kretsens löpande arbete med ständiga förbättringar syftar till att underlätta sortering och omhändertagande och att giftiga ämnen inte riskerar läcka ut i naturen. Det leder också till att fler och mer av elprodukter och batterier kan återföras till samhället i form av återbruk och materialåtervinning.
Som indikator för delmålet finns mätning och uppföljning om hur mycket avfall som hanteras och på vilket sätt i förhållande till den totala mängden avfall som uppstått. El-Kretsen arbetar löpande med sådan uppföljning. Det är också ett mål inom producentansvarslagstiftningen.
Exempel på utmaningar
Allt fler produkter har integrerad elektronik och batterier. Att motivera och informera människor att och hur dessa produkter ska sorteras finns inget färdigt recept för. Det är ett arbete i ständig utveckling och testande. Informationsarbetet ska nå ut till både dagens och morgondagens beslutsfattare i stora som små frågor.
En del elavfall är attraktivt för tjuvar. Inbrott på insamlingsplatser är en uppenbar källa till oro och olust för dem som arbetar där. Det gör också att materialet försvinner och hanteras hos dem som enbart vill få ut så mycket ekonomiskt värde som möjligt. Därmed finns risken att farligt avfall såsom olja, tungmetaller och kemikalier inte hanteras hållbart.
Litiumbatterier har en fantastisk lagrings- och uppladdningskapacitet. Men de innebär också en risk i form utav avfall. De innehåller mycket energi och om de börjar brinna så är de väldigt svårsläckta. Under 2022 har El-Kretsen vidareutvecklat insamlingsprocessen för stora och/eller skadade batterier med speciella säckar som omsluter det skyddande isoleringsmaterial (vermikulit). Syftet är att säkra hantering från insamling till återvinning och ytterligare minska spridningsrisk om det skulle börja brinna.
Delmål: 12.4 Ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall
Delmål: 12.5 Minska mängden avfall markant
Delmål: 12.8 Öka allmänhetens kunskap om hållbara livsstilar
Varför är detta viktigt för El-Kretsen?
Vi behöver ställa om och producera och konsumera på ett sätt som är långsiktigt hållbart. I en linjär ekonomi används jordens resurser som de vore oändliga. I en cirkulär ekonomi vill vi att resurser får ett så långt liv som möjligt genom att vi både återanvänder, återställer, uppgraderar och återvinner saker med ett så högt värde som möjligt. El-Kretsen spelar en viktig roll i den cirkulära omställningen genom att vara en möjliggörare för återvinningen i det tekniska kretsloppet. Men mål 12 handlar också om konkurrenskraft och ekonomi. Vissa producenter har redan känt av effekten av resursbrist. Att effektivt recirkulera de material som redan är i omlopp är en viktig aspekt för att klara morgondagens försörjning av råmaterial.
Hur förhåller El-Kretsen sig till mål 12 och vad görs i praktiken?
El-Kretsen bidrar till mål 12 genom att samla in elavfall och batterier, plocka bort och behandla de miljöfarliga ämnena som gömmer sig i produkterna och därefter återföra så mycket material som möjligt i kretsloppet. Under 2022 kunde 75% av insamlade kilon materialåtervinnas. Järn är det vanligaste materialet, följt av plast, aluminium, glas, koppar och övriga metaller. För att underlätta utvecklingen av återvinning, satsar El-Kretsen på långsiktiga kontrakt och nära samspel med leverantörer. På så sätt skapas incitament till att utveckla och investera i nya lösningar för både fler och effektivare processer inom återvinningen. Ett exempel på detta är samarbetet med Stena Recycling och deras satsning inom plaståtervinning. Numera finns möjligheten att i en och samma anläggning göra om plasten från elavfall till flera olika plastfraktioner med en kvalitet som gör att det kan säljas direkt till tillverkningsindustrin.
Gällande delmål 12.4 så är El-Kretsen ISO-certifierat för miljö och kvalitet, men ställer också krav på att alla samarbetspartners i återvinningskedjan har ett strukturerat miljöledningsarbete. För återvinningsindustrin som behandlar elavfall gäller tredjepartscertifieringar inom standarder (Weelabex och CENELEC) för behandling av elavfall. Indikatorerna för delmålet handlar om just internationella överenskommelser för information, något som El-Kretsen därmed arbetar efter. Men det handlar också om att mäta och följa upp hur mycket farligt avfall som genereras per person och ställa detta i relation till hur mycket som samlas in och hur det behandlas. El-Kretsen arbetar med kartläggning av dessa flöden. Med mer likvärdig information från många olika aktörer går det lättare att ställa deras processer och målbilder mot varandra. Syftet är att hitta bästa och effektivaste process. Det leder också utvecklingen framåt då branschen som helhet blir värderad av insamlingssystem och andra kunder. Ett motto om att följa ”Best Practice” driver utvecklingen.
Delmålet 12.5, att minska mängden avfall markant, betyder i El-Kretsens perspektiv att sådant som inte ska hanteras som elavfall, exempelvis fungerande produkter, heller inte ska slängas som avfall. Under 2022 har samarbetsavtalen med landets alla kommuner förnyats. En punkt som tillkommit är kommunens arbete inom återanvändning. Syftet med det är att de som tar emot besökare på återvinningscentraler och andra insamlingsplatser hjälper dem att lägga rätt sak i rätt kärl. Men innan dess krävs förstås att det finns en plan och en struktur för hur kommunen ska jobba med återbruk. Indikatorn för detta delmål är hur många ton material som samlas in och återvinns. Det är data som El-Kretsen rapporterat ända sedan starten 2001.
Delmål 12.8 handlar om folkbildning och ett långsiktigt lärande för morgondagens beslutsfattare. Såväl El-Kretsen som kommunerna arbetar med information som ska motivera och hjälpa alla människor att göra rätt val. El-Kretsen är en liten organisation som inte är särskilt känd hos allmänheten. Det informationsmaterial som tas fram sprids därför genom andra kanaler:
- Via kommuner
- Via gemensamma satsningar inom branschen såsom informationskanalen Sopor.nu och mer tidsbegränsade kampanjer, exempelvis International E-Waste Day
- Via skolmaterial i form av specialutgåva av Bamsetidningar för de minsta och genom samarbete med Natur & Miljöboken för mellanstadiet
Som komplement till detta har El-Kretsen en egen sajt, kunskapsrummet.com som riktar sig till en bredare allmänhet. Där finns informationsmaterial och artiklar på temat elutrustning och batterier kopplat till hållbarhet. Sedan 2022 görs även inlägg på TikTok, en möjlighet att nå ut direkt till morgondagens beslutsfattare. El-Kretsens underlag och hjälp till dem som producerar skolmaterial är i linje med indikatorn för delmålet och kan förhoppningsvis hjälpa till att forma nationella policys om hur hållbarhet ska läras ut och hur kunskaperna ska mätas.
Exempel på utmaningar
Att veta vad som faktiskt är ”Best Practice” är ett kontinuerligt och tidskrävande arbete. Utvecklingen av elprodukter har varit och är i ständig rörelse vilket med ett par års fördröjning ställer nya krav på återvinningsindustrin. Ett exempel är TV-skärmar som på bara några år har gått från bildrör till plasma till LCD till LED. Det är fyra olika tekniker som ställer olika krav för en effektiv återvinning. Detta ställer krav på forskning och utveckling och en tät dialog med återvinningsbranschen, men också med producenterna som hela tiden ligger ett steg före och som allra bäst vet vad just deras produkter innehåller.
Återbruk är ett sätt att minska avfallsmängden, åtminstone för en tid. Så småningom behöver även de återbrukade produkterna tas omhand för återvinning. Idag finns en problematik i att mäta dessa flöden som i stor utsträckning försvinner till andra länder. Det är också svårt att veta hur dessa produkter tas omhand i slutändan.
Att mäta enbart i totala mängder kilo har visat sig vara ett trubbigt verktyg. Allt som samlas in och behandlas blir en del av statistiken samtidigt som vi vet att hållbarhetsaspekterna, och vikten av att behandla olika material såsom betong jämfört med kadmium, skiljer sig markant. I en framtid där alla ämnen och material ska tas tillvara krävs att även förhållandevis små mängder metaller tas omhand för att materialåtervinnas. Inom producentansvaret för batterier är det på gång att sättas mål på så sätt.
Delmål: 13.3 Öka kunskap och kapacitet för att hantera klimatförändringarna
Varför är detta viktigt för El-Kretsen?
Extrema väderförhållanden är ett återkommande inslag i nyhetsrapportering. Det utspelar sig som allra mest och värst i andra länder, men det drabbar också Sverige. Klimatförändringarna påverkar tillgången till vatten och mat. Det förstör ekosystem, exempelvis genom havsförsurning, som i sin tur också påverkar levnadsförhållanden, hälsa och säkerhet negativt. Vi (individer, företag, kommuner, samhällen, länder) påverkar klimatet negativt genom våra utsläpp av växthusgaser. Men vi kan också vara en del av lösningen, så att kommande generationer kan få leva på en frisk planet med rent vatten, ren luft och ekosystem som ger oss näringsrik mat och ett stabilt klimat.
Hur förhåller El-Kretsen sig till mål 13 och vad görs i praktiken?
El-Kretsen har både en positiv och negativ inverkan på klimatet. Positiva aspekter för mål 13 kan länkas direkt till kärnverksamheten. Att samla in och hantera produkter innehållande köldmedier, exempelvis kylskåp och luftvärmepumpar, minskar risken för att dessa läcker ut och blir en del av klimatpåverkan. Ytterligare en positiv effekt är att återvinning av material kräver väsentligt lägre energimängd jämfört med att få fram samma material från jordens inre. Gruvbrytning och oljeutvinning är energislukande, så ju större andel av det material som används inom tillverkningen av nya produkter och som kommer från återvinning, desto lägre klimatavtryck. El-Kretsens största negativa påverkan kommer från transporterna av de cirka 150 000 ton produkter som ska flyttas från insamlingsplats till återvinningsanläggningarna.
Delmål 13.3 har en bred ansats och från El-Kretsens perspektiv är det ett kontinuerligt och långsiktigt arbete både inom det interna, exempelvis att ställa krav i upphandlingar eller kroka arm med branschgemensamma initiativ såsom Fair Transport eller att följa forskning och senaste rön osv, som i det externa, exempelvis att kunna bidra med expertis inför lagändringar eller i framtagandet av informations-och/eller utbildningsmaterial.
Exempel på utmaningar
En fossilfri transportsektor är absolut ett mål. Men bristen på förnybara bränslen tillsammans med att andra nya tekniker såsom el eller vätgas inte är fullt utvecklade ännu gör transportsektorn fossilberoende ännu ett tag. Störst påverkan för El-Kretsens transportleverantörer är att trimma logistiken så att de kör så få tonkilometer som möjligt, det vill säga så korta sträckor som möjligt med så fulla bilar som möjligt.
Att väga in samtliga miljöaspekter i en produkt och att jämföra ett scenario med ett annat är ofta komplicerat. Genom en livscykelanalys går det att beräkna klimatavtryck från en produkt. Men att jämföra resultatet om exempelvis en produkt får ytterligare något eller några års livslängd men där återvinningsprocessen är sämre skapar snabbt osäkerheter. Vad som faktiskt är sant kan variera från fall till fall vilket ytterligare försvårar arbetet inom klimatkommunikation. Häri finns en utmaning så att alla beslutsfattare, från förskolebarn till politiker tar sina beslut på rätt grunder.
Delmål: 17.6 Samarbeta och dela kunskap kring vetenskap, teknik och innovation
Varför är detta viktigt för El-Kretsen?
Sverige ses ofta som ett föredöme när det kommer till återvinning. En intensiv teknikutveckling och hög kunskap går hand i hand. Det finns också en kultur och ett brett samhällsengagemang att återvinning är viktigt. Tillsammans ger detta goda förutsättningar för att både nå höga insamlingsnivåer och att det som samlas in också tas omhand på ett effektivt sätt. Men hur bra El-Kretsens processer än är så står volymerna för mindre än en halv procent av allt elavfall som uppstår på vår jord. Att dela med sig av erfarenheter och kunskaper till andra kan därför vara ett sätt att få utväxling och driva på tempot för att nå hållbarhetsmålen.
Hur förhåller El-Kretsen sig till mål 17 och vad görs i praktiken?
Det mesta samarbetet har skett med de närmsta grannländerna. Det har varit nära till hands med gemensamma utvecklingsprojekt och kunskapsöverföring. Europeiska paraplyorganisationer såsom WEEEForum och EUCOBAT arbetar med kunskapsöverföring mellan de olika medlemmarna. De driver också utvecklingsprojekt och studier, exempelvis inom illegal export av avfall. Som medlem i dessa får El-Kretsen till sig nya kunskaper och kontakter. Kontakterna med länder utanför EU har sedan pandemin inte varit lika intensiva. Ett fåtal delegationer har kommit för att träffas och diskutera producentansvaret som regelverk och/eller de logistiska och tekniska lösningar som finns här. Med delmål 17.6 vill El-Kretsen bjuda in dem som är intresserade att ta del av hur vi löser frågan om producentansvar, och hur den praktiska insamlingen och behandlingen går till. I de fall vi bedriver utvecklingsarbeten och projekt som kan vara användbara även för andra så vill vi bidra med det. Det är ett enkelt sätt att skynda på cirkulära lösningar där utvecklingen inte kommit lika långt.
Exempel på utmaningar
Som snabbast växande avfallskategori så är utmaningarna med elavfall i det närmaste oändliga. För att förtydliga El-Kretsens möjlighet att påverka behöver frågan snävas in till de delar eller projekt som El-Kretsen faktiskt har möjlighet att påverka. Att delge kunskap direkt eller via och tillsammans med andra samarbetspartners är en väg. Att delta i enskilda projekt kan vara ett annat sätt. Utmaningen här är att organisationen är så pass liten att de personella resurserna är en begränsande faktor. Den gamla hållbarhetsdevisen om att tänka globalt men handla lokalt gäller alltjämt, även om El-Kretsen ändå har ambitionen att driva en positiv utveckling inte bara i Sverige, utan för hela världen.
Publicerad 2023-06-30
