Det vi gör här ger eko i omvärlden
Av allt elavfall som uppstår i världen samlar El-Kretsen in ungefär 0,3 procent, eller 150 000 ton. Hur övriga cirka 50 miljoner ton hanteras finns det bara delvis kunskap om. En uppskattning är att cirka 20 procent hanteras i godkända etablerade system, likt El-Kretsens. Hur resten tas omhand vet vi inte exakt. Det skiljer sig från land till land. Däremot är det ingen hemlighet att den informella sektorn hanterar en stor mängd avfall runt om i världen. Där det varken finns sociala eller miljömässiga regler bidrar elavfall och batterier till elände helt emot det sätt vi vill att det ska hanteras på. Lokalt sprids miljögifter som påverkar växter, djur och människor. Tungmetaller bryts inte ned i naturen. När de sprids med vindar och vatten kommer de också finnas kvar i jordens kretslopp. Ofta stiger de i näringskedjorna från djur till människa. Köldmedier finns exempelvis i kondensatorer och i isoleringsmaterial. När sådana förbränns i en öppen miljö släpps gaserna ut i vår atmosfär och har en direkt skadlig effekt på vårt klimat. Den informella sektorn tar knappast hänsyn till det som stora delar av resten är överens om, att all verksamhet ska fungera för både People, Planet och Profit, också benämnt som Triple bottom line, vars innebörd är att vi måste ta hänsyn till både människa, miljö och ekonomi för att nå långsiktig hållbar utveckling.
Även om El-Kretsen enbart hanterar en väldigt liten del av jordens totala elavfall så spelar det roll att vi fortsätter utveckla våra tekniker och processer. För vårt eget företags skull och de producenter vi företräder tror vi på en utveckling där så hög grad av materialåtervinning i framtiden ska löna sig även ekonomiskt. Men det är inte enda anledningen att driva utveckling. Framtida scenarier pekar på resursbrist av vissa ämnen. En slutsats är att de producenter som är anslutna till oss idag i framtiden blir mer beroende av den urbana gruvnäring vi står för. Mer om detta kan man läsa om i flera av de större producenterna hållbarhetsredovisningar.
Den andra delen är att ett system som kommit långt i sina processer kan agera lok för andra som vill haka på. Det kan gälla insamlingssystemet som helhet eller i enstaka frågor. Även om de förutsättningar vi har i Sverige inte går att översätta till andra länder har det ändå visat sig att det går att dra ut lärdomar av tekniker och processer som faktiskt kan användas. Det kan gälla uppbyggnad av lagtext, exempelvis ansvarsfördelning mellan producent, kommun och insamlingssystem. Det kan gälla system för morot eller piska kring mål av återvinning och vilka enheter som är relevanta. Är det exempelvis insamlade kilon man ska mätas på eller är det renhet i det återvunna materialet, eller kanske i hushållssoporna? Det kan gälla tekniker för återvinning, där El-Kretsens leverantörer står för ännu mer detaljkunskap.
Vi tar emot besökare från världens alla hörn och ibland följer även vi med till andra länder för att delta i diskussioner likt dem ovan. På så sätt hoppas vi att den utveckling vi gjort under 20 år inte bara kommer oss och de 0,3 procent av världens elavfall vi hanterar, utan att det kan ge effekt i långt större skala. Det är vårt bidrag till People och Planet.
Publicerat 2021-03-16
