Samarbete för metallåtervinning

I stort sett alla metaller kan återvinnas, och vi strävar efter så hög grad av materialåtervinning som möjligt. Där finns den största miljönyttan eftersom det går åt enormt mycket energi vid framställning av nytt material. Energiåtgången vid återvinning är några enstaka procent jämfört med om processen börjar med gruvbrytning. Samtidigt är utmaningen stor med sällsynta metaller eftersom de finns i så små mängder att det idag ofta inte finns processer som gör det ekonomiskt möjligt att återvinna dem. Bolidens smältverk Rönnskär i norra Sverige är en av världens största återvinnare av metall från elektronikmaterial. Där går utvecklingen hela tiden framåt.

Bolidens smältverk Rönnskär i Skelleftehamn är ett av världens mest effektiva kopparsmältverk som även har processer för att få ut värdemetaller såsom guld, silver, selen, palladium och nickel; ämnen som till exempel är vanliga i kretskort. Anläggningen utvinner metaller ur koppar- och blykoncentrat från egna gruvor samt från externa leverantörer. En viktig råvara för metallframställningen är också olika typer av återvinningsmaterial som levereras främst från Sverige och övriga Europa. Tack vare investeringar och vidareutveckling av kaldotekniken är smältverket idag världsledande på återvinning av elektronik.

Linn Andersson, platschef på Boliden Rönnskär (foto: Boliden)

Linn Andersson, platschef på Boliden Rönnskär, berättar om verksamheten:

Vår huvudprodukt är koppar, men vi utvinner också exempelvis bly, silver och guld. Kopparproduktionen ligger på cirka 225 000 ton per år, men slår vi ihop alla våra produkter kommer vi upp i cirka en miljon ton. En knapp tiondel kommer från återvinningsmaterial.

80 procent av det material som kommer in får vi ut som nya produkter. Restprodukter och avfall kan innehålla ämnen som gör att de måste deponeras. Exempelvis om ett material innehåller mer än 0,1 procent kvicksilver. Vår utmaning är att få ut så mycket värdefullt material som möjligt och att mängden avfall minskar, men det som ändå uppstår i smältprocessen behöver slutförvaras. VI är just nu i slutskedet med att bygga ett djupförvar. Om ett år kommer restavfallet slutförvaras i förslutna bergrum, 330 meter under mark.

Nytt lakningsverk reducerar mängden deponiavfall

En annan spännande nyhet är att vi inviger ett lakningsverk i början av 2021. Sedan 1990 talet har vi förvarat cirka 300 000 ton deponiavfall från smältverksprocessen i lagerplatser. Tack vare lakningsverket kommer vi kunna reducera det avfallet samtidigt som vi får ut nya produkter. Framförallt koppar, bly, zink, guld och silver. Vi räknar med att vara självförsörjande för det nya lakningsverket de närmsta tio åren. Efter det har vi möjlighet att ta emot liknande material från annat håll.

Sällsynta metaller är en utmaning

Att få in återvinningsaspekterna redan vid tillverkning är en nyckel för bättre återvinning. Samma sak gäller för sällsynta metaller som finns i så små koncentrationer att de inte kan tas tillvara i våra processer. För att fånga upp dem skulle man troligen behöva plocka bort de komponenter de sitter i uppströms, för att kunna behandlas i en egen process.

Vad händer med den återvunna metallen?

Elektroniken är inte lika ”ren” som gruvråvara. Därför blandas dessa två flöden för att få en tillräckligt hög kvalité på slutprodukten. Vi har kapacitet att ta emot mer elektronik men då måste vi samtidigt öka mängden gruvmaterial. Det gäller att ha balans mellan de två flödena. Elektroniken som kommer in till oss har förändrats över tid. Större andel aluminium istället för koppar försämrar kvalitén och kräver i sin tur en större andel gruvmaterial. För framtiden vore det intressant om det gick lättare att separera de olika materialen innan de hamnar i smältugnen. På så sätt skulle vi få högre kvalité.

Av våra produkter hamnar det mesta hos tillverkare runtom i Europa. Koppar är en stor produkt för dem som tillverkar rör och kabel. Våra 12,5 kilos guldtackor köps främst av banker. Silver är också en populär produkt för banker men även inom elektroniktillverkning. Det bly vi tillverkar går i stor utsträckning till nya batterier.